I helgen har jag inte alls haft tid att skriva något utan bara publicerat förinställda inlägg, ja den där listan som jag envisades med att slutföra. I alla fall så har jag sovit en natt i Hoforsbacken, och var till stallet i Lördags, igår var stallägaren otroligt snäll och mockade åt mig. Fortfarande är jag inte frisk, och Ruben kommer inte så långt ifrån gården eftersom alla småvägar runt omkring är isiga.. Dock så fungerar ridbanan bra för honom, så vidare att jag orkar springa med runt hela tiden, det står nämligen ett uppbyggt hinder innanför den upptrampade volten så att jag kan inte longera honom där.
Men hur som helst så var jag ut med Ruben i lördags, när jag står och knyter på honom repgrimman i stallet så hör jag hur någon pipig liten röst utanför är upprörd. Jag tänker inte mer på det utan fortsätter dona med Ruben så att vi kan gå ut. En kort stund efter så öppnas stalldörren och en vuxen kvinna säger till ett barn: "Här är ju lilla hästen, han är kvar!" jag fnissade lite och pojken fick lov att hälsa på Ruben. Jag vet inte om den där lilla pojken hade träffat Ruben innan, men han verkade förtjust i honom i alla fall och gömde sig lite i jackan när Ruben tryckte upp sin mule i ansiktet på honom. Pojken följde med ner till ridbanan och tittade en stund innan han försvann igen.
Vi promenerad några varv på ridbanan för att se hur det fungerade och ja, det fungerade otroligt bra. Ruben blev irriterad på mig som vanligt när vi ska springa, för den delen tyckte han att det var tråkigt att gå bakom mig också. Han knuffades och stångades i rumpan på mig, gav några tjuvnyp och tacklades för att försöka komma före. Sedan kom stallägaren ner med den där lilla pojken som tidigare varit och hälsat på Ruben och frågade om inte han kunde få lov att rida ett varv. Självklart fick han lov att göra det och Ruben blev inte så där lagom glad.. Utan sadel och så mycket för pojken att hålla sig i så fick stallägaren gå och hålla honom bak i jackan och jag gick och höll Ruben kort. Han har ju en tendens att vilja dra iväg ibland.
Självklart skötte Ruben sig bra, men han tyckte inte alls om att jag gick så nära honom som jag gjorde, eller det faktum att stallägaren gick på andra sidan om honom. Han har alltid haft svårt för att bli tvingad gå nära, men det gick bra. När pojken hade ridit sitt varv testade vi att gå ut på de vanliga svängarna vi brukar gå, det gick bra tills vi kom till bron. Den var tydligen jätteläskig nu när det inte var snö på den så stackars Ruben var tvungen att ta skydd bakom mig när vi gick över den. Efter bron blev underlaget sämre och ute på vägen var det bara is i däckspåren och mellan kunde ju inte Ruben gå..
Vi gick därför hem igen och jag var måttligt irriterad på Ruben som inte alls kunde gå där jag bad honom att gå medans jag själv gick ute i väggrenen. Nej det var helt omöjligt, han skulle gå i däckspåren av någon anledning. Han åkte skridskor som en annan jag-vet-inte-vad och det var ju egentligen anledningen till att jag gick hem med honom. Jag var livrädd för att han skulle halka omkull och bryta ett ben. För inte orkar jag kasta honom över axeln och gå hem igen! Men nu är det dags att åka iväg till skolan, och sedan blir det en sväng till stallet och så får vi se om jag får lov att plocka bort det där hindret som står på ridbanan eller inte.
Ruben i hagen i lördags, världens finaste pojke ♥
you'll fall in love with somebody else again tonight
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
» Kommentera inte att jag är "för stor" för att Rida Ruben, jag har djurskyddshandläggaren Mona Rönnings utlåtande om saken.
» Du får självklart kommentera vad du tycker om det jag gör, men i den benämning att du tycker som du gör och inte predikar om vad som är rätt och fel.
» Kommentarer med tips om tävlingar är självklart välkommna, jag tycker om att delta i diverse olika tävlingar för nöjes skull.