Vill du få besked när bloggen uppdateras? Följ via bloglovin' här!
Det blev lite bortglömt att skriva här igår kväll, jag hade fått tips om två ytterligare tävlingar och nu lite senare; även en till. Självklart kommer jag också delta i den senaste jag fick tips om, men den var lite annorlunda men kul! Igår var jag iväg till stallet och hade planer på att tömköra Ruben. Men när jag tog in honom i stallet blev Wickan orolig i hagen, väldigt orolig. Så jag vågade inte chansa och gå iväg från gården när hon stod kvar själv ute, därför blev det lite longering på ridbanan. Tanken var att jag skulle longera honom med inspänning, men det blev inte så, han fick bara ha gjorden runt magen så han blev taggad på att gå ut. Jag har sådan tur som får låna det jag inte har av Ingela att jag kan longera utan problem!
Det vanliga spåret på ridbanan var inte upptrampat sedan senaste stora snöfall, så vi började med att gå runt i det gamla spåret tillsammans. Därefter skickade jag ut honom på volten själv och han ville absolut inte skritta. Jag ville inte sätta press på honom så han fick bestämma tempo själv, också även gångart. I vänster varv blev det också en hel del galopp och till skillnad från hur hans galopp brukar se ut så såg det väldigt fint ut! Trots att han har tyngre hovar fram än bak, men jag kunde inte hitta några sår efteråt. Han har inte klivit på sig så förbannat mycke som jag misstänkte. Så länge jag står upp inne i volten tar Ruben mig som en drivande kraft, när jag sätter mig ner saktar han av och står stilla. Han kommer inte in på volten eftersom det är tungt att gå i lössnön, jag förstår honom. Vanligtvis brukar han direkt komma in.
Bilderna föreställer en sekvenstagning där Ruben står vilande på spåret och leker med longerdeltat och linan, alltså jag sitter ner.
Longerpisken är min förlängda arm när jag ska be Ruben att byta varv, han är väldigt färsk i longeringen och förstår inte mycket överlag. Därför ber jag honom stanna och stå vilandes likt bilderna visar. Jag reser mig sakta och inte verkar drivande, byter hand till pisken och tar två steg ut mot den sida jag ska driva honom bort ifrån. Därefter räcker det med att jag vippar piskan i luften och han byter håll perfekt. Jag är oerhört stolt över att det fungerar så bra, det är trots allt inte ens tio gånger han har blivit longerad hos mig. Och de första gångerna kunde han inte hålla sig på spåret utan sprang och vek in på någon sida, han sprang så nära mig att jag kunde röra honom. Även när jag hade longerpisken i handen.
Ruben visar hela tiden mer och mer respekt för mig och blir mer intresserad för nya saker, det glädjer mig oerhört mycket. Men det hände också två roliga saker idag, jag passade på att prova hans oanvända lila benlindor. Dom är köpta i storlek ponny på Aubiose i Borlänge, kostade 15 kr styck och jag fick klippa av dom på mitten för att de skulle passa. Karborrbandet var inte anpassat för så smala ben som Ruben har och därför blev det en lång stronk över som jag lirkade in lite fint under ett varv på lindan. När Ruben blev stannad för att vila tredje gången var han väldigt irriterad på vänster framlinda och bet tag i den med tänderna och slet. Det hela resulterade med att "trekanten" med karborre slets bort från benlindan. Där stod jag och skrattade åt honom, det är tur att han visar vad han vill och inte vill.
Något annat roligt som hände under longeringen var på slutet när vi avslutat passet, jag gick ut och mötte honom på spåret och klappade om honom. Vände sedan ryggen till och gick in för att hämta benlindorna jag fick lov att plocka av och longerpisken. Ruben kunde då inte hålla sig från att följa efter i mina spår och stod snällt och väntade medans jag plockade med benlindorna. När jag står med ryggen till och försöker få med mig sakerna så känner jag hur något piskar mig i knävecken. När jag vänter mig om möts jag av Ruben som står med longerpiskan i munnen och släpper den när han ser att jag ser honom och såg ut som att -det var inte jag!- ♥
Genast slog det mig att han var intresserad av pisken, så jag testade att be honom plocka upp den genom att lyfta den kort över marken själv och sedan vänta på honom. Jo självklart fungerade det, han lyfte den flera gånger men hade svårt att balansera upp den själv. Han grejade och donade med pisken och råkade lyckas piska sig själv också, inte verkade han bli så rädd. Men lite skraj blev han allt. När vi sedan gick upp till stallet så bar han snöret på pisken i munnen och jag bar själva pisken. Ja, det är inte en normal häst jag har. Men han är bra underbar ibland.
if i just lay here.. would you lie with me and just forget the world?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
» Kommentera inte att jag är "för stor" för att Rida Ruben, jag har djurskyddshandläggaren Mona Rönnings utlåtande om saken.
» Du får självklart kommentera vad du tycker om det jag gör, men i den benämning att du tycker som du gör och inte predikar om vad som är rätt och fel.
» Kommentarer med tips om tävlingar är självklart välkommna, jag tycker om att delta i diverse olika tävlingar för nöjes skull.