2011-02-09 | heaven blessed

Idag var ännu en sån här dag när jag funderar över när jag och Ruben ska få komma igång igen. Jag går och längtar efter att snön ska försvinna från vägarna, jag går och längtar efter att få skor och brodd på honom. Men just nu så har hon som ska sko min prins inte tid. Och hon har inte tid förän nästa helg, det är ungefär 2 veckor bort. Jag mår dåligt över att inte kunna ge Ruben det han vill ha. Det fungerar inte att gå in i hagen och mysa med honom eller leka, så snart Iver kommer lite för nära mig så attackerar Ruben. Det spelar ingen roll om jag leker med Ruben, han avbryter för att attackera Iver och sedan komma och visa hur duktig han var som försvarade mig.

Jag vet inte riktigt vad jag ska hitta på med honom längre, han vill inte stå på stallgången och bli ompysslad bara. Han vill inte att jag trasslar ut manen, han vill inte att jag lyfter hovarna. Det han vill är att bli tömkörd, han vill ut och se omvärlden. Han vill hälsa på de där hästarna som vi alltid går förbi. Det är mycket min prins vill, och just nu kan jag inte ge honom det. Det gör ont i mitt hjärta. Men eventuellt så har jag hittat en annan som ska kunna sko min prins i helgen, jag hoppas på det bästa. Imorgon kanske sötnosen Iver är borta och eventuellt också Timmy. Det kommer att kännas tomt när det bara är Ruben och hans älskade Wickan kvar i stallet. Men, det finns en chans att Iver kommer tillbaka och snart så kommer det även en ny häst från Irland till stallet. Dagarna är räknade tills stallägaren åker över till öarna och jag ska ta hand om hästarna själv.

pieces of a dream unfolding what happend to the fairy tale