2011-02-08 | dag femton

” N Å G O T   S O M   D U   O C H   D I N   H Ä S T   Ä R   S T O L T   Ö V E R ”
                                                                               ..som ni har gjort

Jag och Ruben har gjort många saker tillsammans, men fortfarande har vi inte nått något riktigt stort mål. Vi har aldrig haft ett riktigt mål, förän nu. Men jag tror ändå att det som vi är stolta över, är att vi har kommit varandra nära. Vi har börjat förstå varandra och lita till en större del på varandra. Även om han har sina bättre och sämre dagar så går det aldrig helt åt helvete. Ruben är speciell och han kräver därför vissa saker mer och andra mindre. Han har aldrig gjort något elakt med mening, utan han har svårt att veta hur han ska bete sig. Därför, är vi nog stoltast över att vi äntligen har kommit varandra nära, men fortfarande är långt ifrån så nära vi skulle kunna vara. Jag är stolt över att äntligen fått komma innanför hans skyddsmur.

Vi har ännu inte blivit ett tillsammans, men vi är fortfarande inte långt ifrån att komma dit. Jag hoppas att vi tillsammans kan nå något av de mål som jag har satt upp för oss. Och jag hoppas att han kan ge mig lite mer tillit och släppa mig in på djupet. Jag är oerhört stolt över hur långt vi har kommit, även om det hittills har tagit oss 8 månder att finna det förtroende många tycker vi borde haft från början. Det har tagit oss lång tid, men ingen av oss har lätt för att släppa någon innanför skyddsmuren, det är något vi båda två jobbar på. Ruben blir stolt varje gång han får beröm, jag kan se hur han skiner upp och en liten större gnutta av självförtroende blottas. Trots att Ruben inte litar på mig fullt ut så gör han allt för att göra mig nöjd, han gör verkligen allt och försöker göra det perfekt! Jag är stolt över honom, och jag vet att han också är stolt över sig själv.

you opened my eyes and made me believe